Svenomed svéd-magyar-svéd óriásszótár

Svenomed svéd-magyar-svéd óriásszótár

Läsövningar - Olvasási gyakorlatok

Ett äldre par, Arne och Elsa, är på semester i mellersta USA.
En dag är Arne ute och promenerar själv på gatorna i en småstad.
Arne, som alltid har drömt om att äga ett par äkta cowboyboots, blir alldeles till sig när han får syn på ett par i ett skyltfönster.
Dessutom är de nedsatta till halva priset. Han går in och köper dem, sedan promenerar han tillbaka mot hotellet med stolta steg för att visa frugan
sitt inköp.

- Ser du något som är annorlunda, Elsa? frågar han och ställer sig mitt i rummet.

Elsa slänger en blick på honom och svarar: - Nix.

Arne blir frustrerad och stormar in i badrummet där han tar av sig alla kläder tills han står spritt språngande naken, iklädd endast sina nya,
blänkande boots. Han går ut i rummet igen och ställer samma fråga:

- Nå Elsa, ser du något ANNORLUNDA?

Elsa tittar upp och säger: - Vad skulle det vara? Den pekar neråt i dag, den pekade neråt i går och den kommer att peka neråt i morgon.

Arne blir ännu mer frustrerad och skriker: - OCH VET DU VARFÖR DEN PEKAR NERÅT, ELSA? DEN PEKAR NERÅT FÖR ATT DEN TITTAR PÅ MINA NYA BOOTS!

Elsa skakar på huvudet och suckar: - Du skulle ha köpt en hatt, Arne, du skulle ha köpt en hatt...

* * * * *
Först skapade Gud åsnan.

Gud sa till åsnan: - "Du är en åsna. Du skall slita och släpa dagen lång och bli kallad dum i huvudet. Du kommer att leva i 20 år."

Åsnan svarade: -"'Usch då, det låter inte som något bra liv. Kan vi inte säga att jag bara skall bli 5 år gammal?'

Gud accepterade åsnans förslag.
 ---
Sen skapade Gud hunden.

Gud sa: - "Du skall kallas hund, leva ett liv i underkastelse, äta rester från middagsbordet och vakta huset. Du skall leva i 35 år."

Hunden sa: - "Ojdå, det blir kanske inte så roligt. Kan jag inte få bli bara 15 år istället?"

Gud accepterade hundens förslag.
 ---

Därefter skapade Gud papegojan.

Gud sa: - "Du kallas papegoja. Du kommer att sitta i ett hörn och upprepa allt som sägs, till stor irritation för alla. Du blir 75 år gammal."

Papegojan undrade: - "Det låter väldigt enformigt... Kan vi inte säga bara 50 år?"

Gud accepterade papegojans förslag.
 ---
Till slut skapade Gud mannen.

Gud sa: - "Du är en människa, en man! Du skall ha ett bra liv. Du är klok och intelligent, så du kommer att bestämma här i världen. Du skall bli 20 år."

Mannen svarade: - "Det låter som ett riktigt bra liv, men kan det inte vara lite längre?" (Nu visar mannen för första gången prov på sin intelligens...)
- "Kan jag inte få de där 15 åren som åsnan inte ville ha, de 20 som hunden tackade nej till, samt de 25 som blev över från papegojan också?"

Gud accepterade mannens förslag.
 ---

Därför lever mannen ett härligt liv tills han blir 20 år. Sen gifter han sig, för att slita och släpa i 15 år och bli kallad dum i huvudet.
Sedan får han helt underkasta sig den övriga familjens behov, leva på rester från bordet och vakta huset i 20 år.
De sista 25 åren av sitt liv sitter han i ett hörn och upprepar allt som folk säger, till stor irritation för alla i sin omgivning...

* * * * *
Få regler. För enkla sammansättningar, dvs. sådana som är sammansatta av två ord, är det svårt att hitta några konsekventa regler.

De flesta enkla sammansättningar med tid- har förvisso -s i fogen, men det finns flera undantag (t.ex. tidkontroll, tidtagning). Ibland kan man välja.

Många sammansättningar med drift- kan både ha och vara utan -s i fogen.
 ---
Sammansatta ord, som vedstapel, saltlakrits eller mansgris binds ibland ihop med -s, ibland utan.

Här finns många undantag och det är svårt att ge några generella regler.

Man skriver skogvaktare, men skogshuggare daghem, men dagstidning livvakt, men livsvillkor.
 ---
Ordet tema är, liksom schema, ett lån från grekiskan.

Tidigare användes också den grekiska pluralformen temata i svenskan, och man stöter fortfarande ibland på den.

I Svenska Akademiens ordlista fanns formen temata upptagen som s. k. ävenform ännu i nionde upplagan 1950,

men sedan den tionde upplagan 1973 har den svenska pluralformen teman varit allenarådande.


Ordspråken - Közmondások

==> (se ytterligare ordspråk på denna sidan - további közmondásokat lásd ezen az oldalon) <==


Gå inte över ån efter vatten (szó szerint: ne menj vízért a folyón túlra)

Kb. ne okozz magadnak nagyobb gondot mint amennyi szükséges.
----------------------

Tagen på sängen: mikor valami váratlanul, felkészületlenül ér valakit. Itt nem a gyász értendõ.
----------------------
Alla goda ting är tre: arra utal hogy a három az a szerencse száma. Három az igazság.
----------------------

Alla sårar, den sista dödar: ha sérül is mindenki, az utolsó is meghal.
----------------------

Alla sätt är bra utom de dåliga
Kb. hogy nem számít hogy te másképp csinálod mint én, a lényeg az hogy az eredmény jó legyen
----------------------

Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge
(szó szerint: jobb a húrszakadást hallani, mint hogy soha meg nem feszíts egy húrt)
Néha vállalni kell a rizikót különben elesünk egy csomó élménytõl.
----------------------
Den som inte dödar, härdar: ha túléled / kibirod akkor megerõsödve fogsz tovább menni
----------------------
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge: a jó dolgokra édemes várni
----------------------
Det man inte har i huvudet får man ha i benen:
ha nem tudsz gondolkodni / tervezni akkor sok dolgod lesz
----------------------
Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli:
a formálást / nevelést idõben kell kezdeni
----------------------
Det är aldrig för sent att ge upp:
tréfás kommentár miszerint: még ne add fel, feladni majd késõbb is lehet
----------------------
Det är ingen ko på isen: nincs még vész
-----------------------
Det är inte ens fel när två träter:
Ha ketten civakodnak az nem csak az egyik hibája
-----------------------
Gammal är äldst: aki öreg, az legidõsebbnek érzi magát
----------------------
Den råd lyder är vis:
kb. csak az elhangzott tanács bölcs, vagyis az nem, amit nem mondanak ki
---------------------
Ensam är stark
Csak magában bízhat az ember
---------------------
Finns det hjärterum så finns det stjärterum
A "rum" itt helynek értendõ.
Szó szerint :ahol a szívnek jut hely, ott a fenéknek is.
Ha valakit kedvelünk, akkor annak tudunk mindig helyet szorítani.
Akkor szokták mondani, mikor tömötten ülünk pl. egy padon és valaki még oda akar fészkelõdni
és mi még szorítunk neki is egy kis helyet.
---------------------
Gratis är gott, hellre mätt än omtyckt
Ami ingyen van, azért tolongás szokott lenni. És aki nagyon tolong, az nem lesz népszerû.
Aki mégis tolong az magára vessen. Ezt egyszerûbben mondják tulajdonképpen, csak így:
Gratis är gott. Ezzel megmagyarázva hogy miért van olyan tolongás.
--------------------
Bättre fly än illa fäkta - Ser du nån med svärd, så spring. Jättefort.
Pláne meg ha nem is tudsz a karddal bánni.
--------------------
Först till kvarn får först mala:
Elsõségi sorrend is van a világon: az õröl elsõnek, aki elsõnek ér a malomba.
--------------------
Gammal är äldst
A legfontosabb, hogy kinek mennyi tapasztalata van.
--------------------
Den råd lyder är vis:
így értendõ: Den som lyder ett gott råd den är vis.
Aki hallgat egy jó tanácsra az okos.
---------------------
Av skadan blir man vis
Az okos a saját kárán tanul
--------------------
Surt, sa räven (om rönnbären) samma som Bita i sura äpplet
El kell fogadni, ha valami nem a mi javunkra alakult, le kell nyelni, mint a keserû békát.
--------------------
Blod är tjockare än vatten
A vér szerinti (rokon) fontosabb, mint más
***************************
Ez az idézet a Biblából való:

"Och det hade bjälklag i tre rader och fönsteröppningarna sutto mitt emot varandra i tre omgångar.

Där sutto vi andäktiga och läto oss fångas av stämningen. Då bröts tystnaden plötsligt av toner,

som dallrande trängde fram till oss över vattnet. Varifrån kommo de?

Mor och ett par tanter sutto bland åhörarna en stund och voro så andäktiga, som var möjligt.

Nu började de, som sutto på stolarna, att undersöka de framställda frågorna. De som sutto på norra sidan talade först."

*********************

årets inneår 1982 - Egy találkozás /tábor /gyûlés témájául azt választották, hogy mi történt 1982-ben, hogy mi volt akkor menõ.

radiotidens inneår - Azok az évek, amikor a rádió volt a legfontosabb média (40-50-es évek)

kallsup - A hideg víz, amit úszás közben lenyelsz azért, mert egy hullám váratlanul ér és reflexszerûen nyelsz egyet

invänjning - Beszoktatás

få bottennapp - Nem harapott egyáltalán, nem fogott semmit. A botten-nek van egy olyan jelentése is hogy a "lehetõ legrosszabb"

Az "inne" szónak van egy olyan jelentése is hogy divatos, menõ, felkapott, most éppen "inne".

Pl. inneställen (samma som innekrog), innefolk, innedans. Ha pl azt mondják hogy "Grått är inne i år" az azt jelenti hogy a szürke idén egy divatszin. A táncról is el lehet mondani hogy valamelyik stílus felkapott de az azért nem változik évenként. A salsa az egy innedans mostanában, már vagy tíz éve.

Az "ödmjuk"-nek magyarul nincs megfelelõje. A túl szerény, engedelmes, alázatos, mind negatív hangzású szavak, amelyek arra utalnak, hogy az illetõ egy kis nyuszi, nincs önbizalma, nincs önálló akarata. Ezzel szemben az ödmjuk itt kimondottan pozitiv jellemzés. Olyan személyre utal aki nem dicsekszik (pedig lenne neki mivel),

tekintettel van a másikra, nem nagyszájú, hangoskodó. Szinte csak olyan emberekre használják akik nagyon szimpatikusak de nem csinálnak nagy ügyet magukból. Talán még a tiszteletteljes felelne meg a legjobban, de az sem fedi igazából.

*********************
Szemzés (növényi): ympning

Palántázó asztal: drivbänk

Talajtakaró (maga a talaj, amely a magvakat betakarja a felszínen): såjord

Tõosztás: stickling är en avskuren stam-, gren- eller rotdel av en växt, avsedd att stickas ned i jord, eller sättas i vatten, för att slå rot och bilda en ny planta.

újraültetés: omplantering
******************
Tjejmiddag - Egy finomabb szó erre a dammiddag.

ritsch ratsch filibombombom : ez valami olyan, mint a priccs-praccs-pruccs, hinc-hánc-gatyaránc, vagy egyedem-begyedem-tengertánc

saltlakrits: sós medvecukor, fiatalok kedvence (ez érdekes, mert nem a gyerekek kedvence, hanem a fiataloké)

blitter - minne avsett för grafik, egy része a "primary memory"-nak.

jepp: a "ja"-szónak a szlengje

nollkoll (értsd: noll koll). A ""koll"" a kontroll lerövidített változata, de közben a jelentése is megváltozott kissé.

Igy fordítanám: fogalma sincs, gõze sincs...

lissen : a ledsen skånei tájszólása

pådriven: kimondottan tapasztalt, gyakorlott, nagyon jártas

dokusåpahus: arra a TV-programra gondolok, ahol bezárták egy házba a résztvevõket 100 napra és végül valaki gyõztesként egy csomó pénzt nyert.
********************
Birtokos eset

Jómagams program, vagy Jómagam:s program, ez az utóbbi azonban gyakoribb mikor rövidített tulajdonnevekrõl van szó, pl IKEA: s organisationskultur, Saab:s hemsida...

Svenomed databas, birtokos esetet jelentõ ”s” nélkül. Van aki így írja Svenomed´, de ez grammatikailag nem korrekt

A különbség abból következik, hogy a Svenomed már s-re végzõdik, ezért nem lehet hozzátenni még egy s-t.

**************
Értelmezés

"Legyártottunk ebbõl, kérlek szépen, úgy 50 darabot"  - ellenpélda: "Kérlek szépen, hogy ilyet ne csinálj többé!"

"Vi har tillverkat si så där 50 st." - ellenpélda: "Snälla, gör inte så här fler gånger."
--------------------

"Ez nem lesz jó, hallod-e, mert odaég a hús"  - ellenpélda: "Hallod-e, milyen hangosan csivitelnek a madarak?"
--------------------
"Hörru du, detta blir inte bra, maten blir vidbränd". - ellenpélda: "Hör du hur högt fåglarna kvittrar?

"Jenõ kérem, tudja, amikor én kislány voltam, még számítógép nem volt" - ellenpélda: "Ezt csak az tudja, aki ott volt"
"Ni vet Jenõ, när jag var ung fanns det inga datorer." - ellenpélda: "Bara den som var där vet det."
--------------------

"De hát, tudod, ez igen nehéz kérdés" - ellenpélda: "Ha nem tudod, miért nem kérdezed meg?"
"Men du vet, det här är en svår fråga." - ellenpélda: "Om du inte vet, varför frågar du inte?"

*****

SUPPORTENS VARDAG

Supporten: Vad kan jag hjälpa till med?

Kunden: Jag håller på att skriva mitt första mail och jag har skrivit bokstaven a men hur skall jag göra för att få till den lilla cirkeln runtomkring?
Supporten: Är markören fortfarande där?
Kunden: Nej, jag är ensam här.
----------------------------------------------------------
Och nästa kund kunde inte koppla upp sig.

Supporten: Är du säker på att du använt rätt lösenord?
Kunden: Ja jag såg när min arbetskamrat skrev in det.
Supporten: Kan du säga mig vad lösenordet var?
Kunden: Det var fem små stjärnor.
----------------------------------------------------------
Supporten: Nu skall vi se hur ditt system ser ut, klicka på "den här datorn"
Kunden: Men hur skall jag kunna göra det härifrån?
----------------------------------------------------------
Kunden till Hewlett Packardsupporten: Min laserskrivare är trasig.
Supporten: Vilken modell har du?
Kunden: Det är en Hewlett Packard.
Supporten: Jo, jag förstår det. Är det en svartvit skrivare?
Kunden: Nej, den är beige
----------------------------------------------------------
Kunden till Tele2supporten: Jag har köpt internet och vill ha hjälp..
Supporten: Ok, hur långt har du kommit i installationen?
Kunden: Jag har packat upp lådan med internetet i
Supporten: Ok, har du anslutit alla sladdar och slagit på datorn?
Kunden: Slagit på datorn? Jag har ingen dator, jag har köpt internet.
-----------------------------------------------------
Kunden. "Datorn hänger sig hela tiden."
Supporten "Har du många fönster öppna?"
Kunden: "Nej, men dörren står lite på glänt...."

*****

Ikväll har jag inte tid att vara social, måste plugga. Vi har prov imorgon.

*****

Összetett szavak

golvbrunn - padló összefolyó
byggnadsfel - építési hiba
försörjningsstös - szociális-, létfenntartási segély
strafföreläggande - büntetési meghagyás

*****

VÄLKOMMEN * VÄLKOMMNA
használata


Välkomna till dagens krismöte = Üdvözöljük önöket a napi krízis-találkozón.

Välkommen till Malmö = Szívesen látjuk Malmõben, érezze jól magát Malmõben

Viszont – På återseende i Malmö = Találkozni fogunk Malmõben


Välkommen tillbaka, valamint a välkommen åter közötti különbség


Välkommen åter = Amikor valaki elmegy és reméljük, hogy visszatér.

Välkommen tillbaka = Amikor az illetõ már vissza is jött.

*****
OM MAT

En paté är en maträtt bestående av färs av fisk, kött eller skaldjur samt kryddor.

Färsen av en eller flera kött- eller fisk- och skaldjurssorter blandas med kryddor och ägg
och eventuellt andra bindemedel. Patén gräddas i vattenbad i ugnen vid relativt låg
temperatur under relativt lång tid. Paté äts vanligen kall. Den kan ingå i huvudrätter
eller används som smörgåspålägg.

Pastej är ett samlingsnamn för olika typer av maträtter vars gemensamma nämnare är
att de består av en finmald huvudingrediens samt smaksättningar och bindemedel.

Leverpastej är en pastej som innehåller lever. Den leverpastej som produceras för försäljning
är normalt gjord på grislever och fett fläsk. Leverpastej kan också göras på nötlever.

En paj är ett bakverk eller en maträtt som oftast består av en pajbotten, en fyllning samt ett överdrag.
Fylls pajen med något sött och fruktigt används den främst till dessert.
Fylls pajen med exempelvis kött och grönsaker räknas det som matpaj.
Vissa pajer tillagas endast pajskalet, som sedan fylls med någon form av kallröra.
Några fyllningar har fått egna namn som till exempel "shepherds" pie".

Fylls pajen med något sött och fruktigt används den främst till dessert.
Fylls pajen med exempelvis kött och grönsaker räknas det som matpaj.
Vissa pajer tillagas endast pajskalet, som sedan fylls med någon form av kallröra.
Några fyllningar har fått egna namn som till exempel "shepherds" pie".
Pajskal
Den deg som används vid bakningen av pajer består oftast av smör, mjöl, vatten och salt (mängder kan varieras, ägg kan tillsättas.)
Beroende på vad som skall vara i pajen kan man även med fördel använda sig av socker, havregryn och ibland smaksättare såsom vanilj eller kakao.
En del pajer har ett deglock ovanpå fyllningen och detta görs vanligvis av samma deg som pajskalet. Man kan även göra dekorationer på deglocket av deg, eller göra ett mönster av själva degen, som till exempel väva ihop degremsor.

Smulpaj
En smulpaj har inte ett pajskal utan fyllningen läggs direkt i smord pajform. Av smör och mjöl blandar man en smulig massa som man strör över fyllningen tills den är väl täckt. Denna variant är vanligast som dessertpaj.
Smuldegen innehåller också ofta socker och havregryn.
Ett annan sätt att göra smulpaj går ut på att man inte blandar ingredienserna till smuldegen i en bunke utan att man strör de torra indredienserna ovanpå fyllningen i pajformen och hyvlar smöret med osthyvel överst. Det ser väldigt fett ut, men vanligtvis går det åt mindre fett till denna variant.

Blåbärspaj
Blåbärspaj serverad med vaniljsås är fantastiskt gott. Prova detta recept om du vill ha en god efterrätt!

Recept på en god och enkel blåbärspaj

Klocka tid: 1 timme

Muffins 4 portioner

Du behöver:

    * 2,5 dl vetemjöl
    * knappt 1 dl strösocker
    * 0,5 tsk bakpulver
    * 150 g margarin eller smör
    * 2 msk vatten

Fyllning:

    * 3 dl blåbär (1 pkt ca 225 g frysta blåbär är lagom)
    * ½ dl socker

Gör så här:

Blanda mjöl, socker och bakpulver. Skär matfettet i bitar och tillsätt det. Häll i vattnet.

Arbeta snabbt samman degen. Låt den stå i kylskåp ca 15 min eller frysen 5 min.

Tryck ut halva degen i en pajform ca 15-20 cm i diameter.
Grädda den i 175°C i ca 8 min.

Fyll pajskalet med blåbär och strö över socker.
Resten av degen ska sedan tryckas ut till ett lock som täcker bären. För att göra det enkelt så brukar jag ta lite deg i taget och trycka ut den och sedan pussla ihop så gott det går.
Om man vill göra det "snyggt" så kan man kavla ut degen mellan två smörpapper och sedan skära några snitt för att ångan ska kunna dunsta.

Grädda pajen i 175°C i ca 20 minuter mitt i ugnen.

*****
Jag började uppleva honom som sävlig, svårpratad, ja, lite tråkig. Typisk äldre lundaakademiker som på något sätt lever kvar i en annan värld. Ingen fart och fläkt precis.
*****

Kärlekens lov

"Kärleken är tålmodig och god.

Kärleken är inte stridslysten,

inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk,

den brusar inte upp, den vill ingen något ont.

Den finner inte glädje i orätten,

men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den,

allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek,

dessa tre och störst av dem är kärleken.
"

(1 Kor 13:4-7, 13)

{Det var vackra ord, jag förstår att de var från bibeln. Önskar att de passade in på verkligheten. Det gör de sällan.}

*****

Att få hjälp av banken
Hej,

Vi ser att IBAN numret vi fått i detta mail ser korrekt ut, detta saknade vi senast vi lade in er betalning.
Vi har löst detta och pengarna är nu på väg till Er. Det kommer 2 st betalningar, en på 335 kr och 165 kr (totalt 500 kr)

Kostnaden för denna betalning för XY blir 50 kr istället för 95 kr och är korrigerat till hans konto.
Hoppas inte detta blir till för mycket besvär för er med 2 st betalningar.

Mvh Carola Svedberg
---
Hej,

Enligt våra uppgifter från vår utlandsavdelning så stämmer inte IBAN kontonumret.

Jag har på nytt fått in alla uppgifter från Jan för att se över vad felet ligger och åtgärda detta idag.

Vi jobbar på det och ska göra allt vi kan för att Ni ska få er betalning tillhanda snarast.

Mvh Carola Svedberg
---
Hej,

Be uppdragsgivaren göra en reklamation på sitt lokala bankkontor.

Med vänlig hälsning
Bank AB (publ)
Gert Hansson
 
Telefonbanken 01234-55 66 77
Internetbankens kundtjänst  01234-55 66 77
Öppet alla dagar 07.00-23.00, med reservation för vissa storhelger.

Självbetjäningen och internetbanken har öppet dygnet runt.

På www.banker.se/kontorer hittar du kontaktvägar till våra kontor.

Observera att vissa banker kan ha andra telefonnummer och öppettider.

Kontakta din bank för mer information. 

Miljöcertifierad enligt ISO 14001

On 3/2/09 9:31 AM, Svenomed@live.se wrote:>

*****
Klokt sagt från barnamun

Lars 6 år om djur:
"Inne i grisen finns det korvar och skinkor. Och i rumpan på den sitter syltan och väntar på att bli uppäten."

Katja 6 år om kvinnodjur
"Kvinnodjur är duktigare än männen. De gör mjölk och ungar. Och så kan de både värpa och ryta."

Sofie 5 år om honan:
"Honan heter gris och hanen heter svin. Ungarna heter kelgrisar."
 
Stefan 6 år om familjen:
"Mamman heter höna, pappan hane, ungarna killingar och barnbarnen heter ägg.""

Hans 6 år om hönor:
"Hönor som får gå var de vill lägger finare ägg eftersom de slipper ha hönsnät runt huvudet."


Håkan 7 år om yrken:
"Bonden är en väldigt lycklig man, först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba."

Anders 8 år om bönderna
"Bönder är liksom en egen ras, precis som rörmokare och föräldrar."

Emelie 6 år om psykologen:
"En psykolog är en galen man som slår tanter."

Marcus 7 år om kungen:
"Kungen heter Carl Gustav den tredje i fjärde, hans familj heter Victoria, Madelena och Adam och Eva."

Mikael 6 år om kroppar:
"Skillnaden på tantkroppar och manskroppar är att tantkroppar har flera hemliga rum i bägge ändar."

Björn 7 år om kvinnor:
"Kvinnor har kurvor, medan män har portfölj."

Stina 9 år om mannen:
"Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern."

Allan 5 år om kroppen:
"En kropp är något som tar slut i skorna."

Hilda 7 år om medvetet:
"Om man öppnar ögonen och det är alldeles svart, då är man medvetslös."

Johan 5 år om hjärnan:
"Nästan alla människor har en hjärna. De som är lite dumma har en hönshjärna."

Therese 6 år om huden:
"Det finns många sorters hud. Förhud är till exempel huden som man har framtill medan bakhuden är huden som man har på baken."
*****
TRÄNING

Kära dagbok!

Jag har precis fyllt fyrtio, och min fru (älskling!) gav mig en vecka med en personlig tränare i födelsedagspresent.
Nu är det så att jag redan är i kanonform, jag spelade trots allt fotboll när jag var 15, men det kan vara roligt att få röra lite på sig.
Jag ringde till träningsanläggningen och bokade tid med en personlig tränare. Jag fastnade lite för Linda, som är en 26-årig tjej som förutom jobbet som personlig tränare också är aerobicsinstruktör och modell för badkläder.
Det är hon som är anledningen till att jag skriver det här, hon bad mig skriva dagbok för att hålla koll på mina framsteg.
På måndag gäller det ...

Måndag:
Jag gick up klockan 06.00. Det var riktigt tufft att komma upp så tidigt, men när jag kom till träningsanläggningen, där Linda väntade vid receptionen blev allt helt plötsligt mycket lättare. Linda är suverän! Hon är har blont hår, fantastiskt blå ögon och ett charmerande leende.
Vi började med en rundtur på anläggningen. Linda visade mig maskinerna och det första jag fick göra var springa på löpbandet. Efter fem minuter tog Linda min puls, och hon verkade lite orolig över hur hög den var. Det hon inte fattade var att min puls var hög för att hon stod så nära mig i sin tajta lycra-outfit, jag är ju i toppform annars!
När vi gjorde situps pushade Linda på mig och jag kämpade på, trots att jag var trött i magen efter att ha hållit in den ända sen jag mötte henne i receptionen. Efter passet njöt jag av att titta på hur smidigt Linda rörde sig under sitt aerobic-pass, och tänkte att hon är lika duktig där inne som hon är med mig. Det här kommer bli en FANTASTISK vecka!

Tisdag:
Jag fick dricka två kannor kaffe för att komma upp, men till slut var jag utanför dörren på väg till träningen. Linda tvingade mig att ligga på rygg och trycka upp en tung järnstång i luften, sen la hon på vikter på den också! Mina ben kändes som spaghetti på löpbandet, men jag klarade en hel kilometer. Leendet jag fick av Linda när jag klev av löpbandet gjorde det mer än värt mödan. Jag mår toppen! Det här är andra dagen i mitt nya liv!

Onsdag:
Jag försökte borsta tänderna, och enda sättet som var möjligt var att ligga med huvudet på tandborsten och röra munnen fram och tillbaka över den. Jag tror jag har fått bråck i bröstmusklerna. Jag klarade av att köra bil så länge jag slapp styra eller bromsa. Jag parkerade på en handikapparkering vid träningsanläggningen. Linda var lite okänslig idag och hävdade att mina skrik störde de andra som tränar på anläggningen. Jag har kommit på att hennes röst är lite väl hurtfrisk för såna här tidiga morgnar, och när hon skriker på mig får hon en nasal ton som är riktigt irriterande. Jag fick ont i bröstet när jag skulle ställa mig på löpbandet, så jag fick stå på trappmaskinen istället. Vem i helvete har uppfunnit en maskin som simulerar en aktivitet som gjorts överflödig när hissen uppfanns? Linda sa att det skulle hjälpa mig att öka min livsnjutning eller nåt. Hon snackar massa annan skit också.

Torsdag:
Linda väntade på mig med sina vampyrlika tänder i en grimas som skulle föreställa ett leende, men den grymma formen på hennes tunna läppar avslöjade henne allt. Jag kunde inte rå för att jag var en halvtimma försenad, det tog mig 20 minuter att bara knyta skorna! Linda tvingade mig att träna med hantlar. När hon tittade bort, passade jag på att springa och gömma mig i herrarnas omklädningsrum. Hon skickade Lars för att hämta mig, och sen satte hon mig på roddmaskinen som straff. Jag sänkte den.

Fredag:
Jag hatar den lilla subban! Linda är den vedervärdigaste varelse till människa som någonsin fötts på denna planet NÅGONSIN! Korkade, anorektiska lilla träningslolla. Om jag kunde röra någon enda liten del av min kropp utan denna fruktansvärda smärta skulle jag slå henne med den. Linda ville att jag skulle jobba med mina triceps. JAG HAR INGA TRICEPS! Om hon inte ville ha jack i golvet så borde hon inte ha räckt mig de där jävla hantlarna, eller något annat tyngre än en macka för den delen. (Jag är säker på att hon lärt sig det där på Sadisthögskolan - hon måste fått en hedersbetygelse i grenen "tillfoga smärta") Löpbandet kastade av mig och jag landade på en hälsorådgivare. Jag önskar att jag hade landat på någon mjukare.

Lördag:
Linda lämnade ett meddelande på min telefonsvarare i morse, i det där äckliga, hurtfriska, gnisslande tonläget hon har. Hon undrade varför jag inte dök upp idag. Ljudet av hennes röst fick mig att vilja slå sönder högtalaren med första bästa trubbiga verktyg, men tyvärr saknar jag styrka att ens trycka på knapparna på fjärrkontrollen. Jag har sett på finsk tv i elva timmar.

Söndag:
Jag åkte färdtjänst till kyrkan idag för att tacka gud att den här veckan äntligen är slut. Jag bad också till gud att min fru (den subban!) nästa år väljer en roligare present. Till exempel en rotfyllning eller en rejäl tarmsköljning.

Om den ungerska organisten Petra Varga
Petra Varga föddes den 2 april 1968 i Budapest, Ungern.

Hon började sina musikaliska studier vid 10 års ålder. Efter att ha studerat piano för Marianne Abraham, samt musikteori vid Béla Bartók Musikgymnasium i Budapest, fortsatte hon sina pianostudier på Musiklärarinstitutet i Budapest Ferenc Liszt Musikakademi för Rita Wagner.

Samtidigt påbörjade hon sina orgelstudier för Lilla Szathmáry på Béla Bartók Musikgymnasium. Hon tog sin examen som pianolärare 1990, samma år som hon började orgelstudier på Budapest Ferenc Liszt Musikakademi för Gábor Lehotka, som hon senare slutförde för Ferenc Gergely. Hon tog examen som organist och lärare 1995.

Hon arbetade som pianolärare på Ferenc Liszt Musiklärarinstitutet i Gyõr mellan 1995 och 1997.
För närvarande är hon verksam som frilansande musiker.

Hennes yrkesmässiga verksamhet omfattar flera orgelkonserter varje år, främst i Budapest (Matthias kyrkan, Luteran kyrkan i Deaktorget, etc.) och runt om i landet (Debrecen, Esztergom, Győr, Szeged, Szekszárd, etc.) samt enstaka turnéer utomlands (Paisley Orgeldagar, Scotland 1990, musikafton i Leutkirch, Tyskland, 1994, musikafton i Wells Cathedral, England, 1995).

Hon vann 3: e priset samt ett särskilt pris för sin Bach tolkning vid International Organ Competition In Memoriam Ferenc Liszt, Budapest, 1993. Samma år vann hon första priset vid International Organ Contest i Szekszárd, Ungern, där hon spelade Buxtehude och Bach.

År 1996 var hon en av två organister som blev ombedda att spela in en konsert på CD.

Hon gästade ett omtyckt ungerskt tv-program där unga begåvade musiker presenterades.

Några av hennes inspelningar sändes också i den ungerska radion. Ett annat av hennes stora intressen är kammarmusik. Hon spelar gärna tillsammans med flöjtister, violinister, violaspelare, och akkomponjerar sångare, körer på piano eller orgel vid inspelningar och konserter i Ungern och utomlands (Finland, USA, 1998).

Bland annat blev hon nyligen inbjuden att spela på den före detta Ferenc Liszt Musikakademi samt Institutet för Blinda i Budapest.

Hon gjorde också insatser för att återuppliva traditionen med "Hausmusik" tillsammans med andra musiker.



Tjingeling!

Ibland är det bara så härligt att få finnas till! Som dessa vackra sommardagar i familjens och vännernas tecken.
Igår solnedgång över öresund från Ankis balkong, medan vi mumsar i oss läckerheter och pratar gamla minnen, vi ser ut över havet som i kvällsbrisen ser ut som en vacker målning. En ljuvlig sommarkväll.

Idag fick jag träffa mitt lilla barnbarn hela två gånger! Vet ni vad? Jag är redan upp över öronen förälskad i honom. Helt såld! än så länge gör han sig inga besvär att ställa in sig hos mig, vårt umgänge består till största delen av att jag fjäskar för honom för att locka fram ett litet leende.
Vi firade hans enmånaders dag. Jag blev inbjuden. Jag trängde mig inte på, inte kan ni väl tro, att jag skulle vara så påflugen? Pappa köpte en mini tårta och ett ljus. Den lille bara glodde på ljuset som fladdrade framför hans ögon. Tårtan fick jag äta upp ensam, de andra gillar inte kakor och tårtor. Men jag är inte så svårbedd.
De köpte tårtan bara för att ha något att sätta ljuset i, och för att det hör till.


Jag hade även ett tolkuppdrag idag. Det var första gången på en socialförvaltning, och jag trodde att det skulle bli betydligt svårare än de tidigare, som ju var sjukvårdstolkningar. Jag plöjde genom allt material jag hade om familjeärenden från utbildningen. Jag var nervös, men när stunden var inne kände jag mig dock ganska väl förberedd. Det gick bra, det var inte något speciellt komplicerat fall. Men visst var det pirrigt! Jag ska gå och köpa våtservetter till nästa gång, det kan vara bra att ha när man har svettiga händer och ska skaka hand med folk.
I alla fall så gick därifrån med mycket lätta steg.

Sen ett snabbt besök hos frissan för att fräscha upp utseendet inför min resa till Polen imorgon, för att sen rusa hem och ... baka kakor. Salta oststänger beströdda med kummin och havssaltflingor. De packades ner för senare leverans till mina ungdomar.

Kvällen påbörjades i en restaurang, tillsammans med fem vänner från squaredansen. Lövbiff och bearnaisesås med öl till. Mmmm ...
Vi hade, som alltid, massor att snacka om, vi har inte träffats under sommaren, det har varit stiltje med danserna.

Sen promenerade vi bort till Pildammsteatern där det var Allsångskväll. Men glöm namnet allsång, för det var det inte alls! I alla fall ingen allsång a la Anders Lundin. Nej då, det var tempo, det var tryck, det var Born in the USA, och typ rock and roll baby! Hela arenan gungade och klappade och dansade! Det verkade som hela Malmö har gått man ur huse, för att uppleva denna kväll, det var tjockt med folk överallt, så långt ögat nådde. Jag har varit med om liknande konserter i Pildammarna flera gånger tidigare, men jag undrar om det inte var bäst idag av alla gångerna. Det var magiskt! Det var Lars Berggrenssons söner med band som spelade, och det gjorde de så otroligt bra, att gamla pappa Lars kan snart slänga sig i väggen, och då är han ändå Malmös rockkung.

Kl 23 på kvällen hade jag en sak kvar att fixa, att lämna ostkakorna till barnen. Ringde Pelle, att jag kör förbi och han kunde komma ut utanför deras port och få kakorna. Då blev jag inbjuden till dem igen, för nu var lilleman precis nyammad och pigg och glad och presentabel. Han behövde inte be mig två gånger, jag följde med upp för en liten stund.

Imorgon blir det att packa, sen bär det iväg till Polen. En vecka i Gdansk, det är samma träningsläger i squaredans, som jag var på ifjol. Hoppas det blir lika trevligt även denne gång, jag ser verkligen fram emot det. Hoppas det blir svalare nästa vecka, för det är inte kul att dansa fyra timmar varje dag om det är 30 grader ute.
Jag kommer att längta ihjäl mig efter barnbarnet. Men hans pappa lovade, att när jag kommer tillbaka (om en vecka) då har ungen lärt sig både läsa och skriva.
Och han är inte den som brukar överdriva ...

Berättartagen igen ...
 

Det blev en energiinjektion, som får en att känna sig ung, att flytta tillbaka i tiden, och glömma att man faktiskt är 64 år. Nu låter jag så där ordentligt överentusiastisk, och det är precis det jag också är.

 
Kort och gott: det var en härlig vecka. Det är andra året på rad som jag var med, och det var precis lika kul denna gång också. Vi har en polsk deltagare i vår dansförening i Malmö, som på egen hand ordnar dessa sommarläger, tack vare sina kontakter i Gdansk. I år var det för tionde gången som det anordnades, men jag har bara varit med två gånger, p.g.a. att man måste komma upp till en viss nivå i sitt danskunnande, för att få vara med. Det blir fler och fler deltagare för varje år, ryktet om lägret sprider sig, folk vill vara med. Nu hade vi deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Det pratades mycket engelska, för tyskarnas skull. Ifjol gick det bra med bara svenskan, då var vi bara skandinaver.
 
Vi bor i en balettskola i Gdansk, inkvarterade i deras rum. Sängarna är tyvärr av öststatsmodell, dvs som tegelstenar. Eleverna har sommarlov, så byggnaden står tom under sommaren. Vi får nyttja hela anläggningen, deras danssalar och den stora och härliga trädgården, med fiskdamm, bänkar och hammockar och en grillplats. Vi blir servade av deras kökspersonal med frukost och middag, lunchen får vi ordna på egen hand. Visste ni att polacker är sjukt förtjusta i dill? Ungefär som ungrarna är det i sin paprika? Fast ännu mer. Vad än de lagade till oss så var det alltid garnerat med dill. Så fort man närmar sig ett matställe så luktar det dill. Jag behöver kanske inte säga, att någon dill får inte förekomma i mitt kök inom överskådlig tid. Helt utan bestående skador har jag faktiskt inte klarat mig från denna veckan.
 
Upplägget såg ut så här varje dag. Efter frukost dansade vi till kl 11:30, med en kafferast. Sen var vi fria till kl 13, då följde det alltid något eftermiddagsprogram, som givetvis var frivilligt. På kvällen två timmars dans igen, sen grillning i trädgården.
 
En eftermiddag var det sightseeing i Gdansk, i gamla stan. Helt otroligt väl bevarad och stor, jag har aldrig sett en liknande medeltidsstad någon annanstans, men jag har ju inte sett allt. Den är flera gånger större än Prags gamla stad, dessutom äldre, riktigt medeltida, jag tror inte Prags gamla stad är riktigt lika gammal. När man flyger in över Gdansk, passerar planet precis denna delen av staden, och synen uppifrån luften är verkligen fascinerande.
 
En dag var det utflykt till Sopot, en annan gång till Gdinija. På onsdagen var vi på hantverksmässa, fick även se lite polsk folkdansuppvisning. En eftermiddag var vi på orgelkonsert i stans domkyrka, efteråt fick vi guidning i närliggande klostret av en polsk guide. Man hittar några svenska minnesmärken där, beroende på, att det flera gånger under historien har det suttit svenska kungar på Polens tron. Kyrkor är det gott om i Polen, och de är stora och pråliga. Katolicismen har ju alltid varit stark hos dem.

 
Detta år firas 200-års jubileet av Chopins födelse, som var polack, så det fanns en del konserter för den intresserade.
 
Något riktigt badväder blev det aldrig, annars hade det också stått på programmet. Men vi var lika glada för det, för det är inte kul att dansa fyra timmar om dan när det är 30 grader ute och 35 grader inne.
 
Efter middagen, mellan kl 19 och 21:30 dansade vi squaredance igen, med fikapaus kl 20. Likadant varje dag.
 
Men en kväll var vi på restaurang, där vi hyrde hela lokalen. Det var biffstek eller fisk på menyn, utan sås (inte brukligt i Polen, torrt som f..n), med kokt potatis och ….gissa….ja…massor med dill. Sen karaoke, där många anmälde sitt intresse, med väldigt varierande och ibland usla resultat. Det blev tröttsamt efter någon timme, i alla fall tyckte jag det. De andra verkade inte tycka det, med så har de också druckit ett antal glas öl eller vin. Det har inte jag, jag är ju helnykterist. Sen dansade vi vanlig kasedans och hade allmänt trevligt med mycket skämt, historieberättande och massor med skratt. Där utmärker sig danskarna, de är verkligen mycket gemytliga. Vi festade så taket lyfte. Ni som fortfarande tror att skandinaver inte kan släppa loss, kan glömma det nu!
 
Alla de andra kvällarna var det grillparty i trädgården, från kl 22 till ca kl 01. Det fanns långa bord i trädgården med tak över, vi satt ute t.o.m. när det regnade. Den grillade korven sköljdes ner rikligt med öl och vin, men ingen blev ens berusad. Bara lite glada i hågen, som ju hjälpte upp stämningen. De kringboende stördes säkert av oss, och de skulle nog inte tro, om de hade fått veta, att det var ett gäng ”tråkiga och stela skandinaver” som festade varje kväll. Dessutom var övervägande delen av sällskapet över 60 år.
 
Sen var det sängdags, vi skulle ju dansa igen nästa morgon kl 9. Jag hade mycket ont i fötterna redan efter första dagen och det släppte inte på hela veckan. Men dansa skulle jag, det var ju därför jag åkte dit. Alla dansade, ingen skolkade, fast det var jobbigt. Att dansa squaredans är krävande över en viss nivå. Många bryr sig därför inte att komma upp till de högra nivåerna, utan nöjer sig med att dansa hela tiden på en lägre nivå, och fortsätter så, och har trevligt med det. Var och en väljer själv efter egen förmåga, ork, lust och tid, men det är ju så, att ju mer man kan, desto roligare blir det. Vi går kurs under hela vinterhalvåret, och tycker man, att man har lärt sig en viss nivå ordentligt, då kan man flytta upp till en annan grupp, som dansar nästa nivån. Efter fem år känner jag mig nu klar med tredje nivån (det kallas plus-nivån), skall till hösten påbörja fjärde nivån, och kommer förmodligen att träna där i cirka två år, innan jag kan gå vidare.
 
Mina sömnsvårigheter har varit lindrigare de senaste månaderna, så även denna vecka. Men för säkerhets skull stoppade jag i mig mer sömnmedel dessa dagar. Med påföljden, att på förmiddagarna dansade jag i någon sorts töcken, innan huvudet klarnade, sen blev det bra.
 
Allt har sitt slut, även de glada dagarna. Det gäller att ta vara på dem.
Jag längtar redan till nästa sommar……...


Vilket kön?

Om du är som de flesta människor, tänker du inte så mycket på vanliga triviala ting, MEN vad du kanske inte vet är att många av dessa saker har ett kön. Till exempel:

1. Fryspåsar - Manliga eftersom de håller inne med allting, men går att se rakt igenom.
2. Kopieringsmaskiner - Kvinnliga eftersom de, när de väl stängts av, tar en stund att värma upp igen. De är effektiva reproduktionsapparater om man trycker på rätt knappar, om man inte gör det kan helvetet braka lös...
3. Däck - Manliga eftersom de ofta tappar greppet när de blir gamla och ofta är för uppblåsta.
4. Luftballonger - Manliga eftersom du måste sätta en blåslampa under den för att det ska bli nån fart på den, sen är det förstås det där med varm luft...
5. Tvättsvampar - Kvinnliga eftersom de är mjuka och kramvänliga och lätt binder en massa vatten...
6. Webbsidor - Kvinnliga eftersom de får så många träffar...
7. Tunnelbanan - Manlig eftersom den använder samma gamla ställen att plocka upp folk på...
8. Timglas - Kvinnliga eftersom vikten med tiden hamnar i nedre delen...
9. Hammare - Manlig eftersom den inte har utvecklats mycket de senaste 5000 åren, men den är händig att ha hemma.
10. Fjärrkontroll - Kvinnlig .....HA!!! Du trodde säkert att den skulle vara manlig, MEN tänk på att den skänker mannen glädje, han skulle vara helt "lost" utan den och, trots att han inte alltid vet vilka knappar han ska trycka på, så fortsätter han försöka!
11. Orkaner - Kvinnliga eftersom de är vilda och våta när de kommer, och när de försvinner tar de med sig både hem och bil.

Språkriktighet och stavning
(Källan: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=411)
 
Amma

Jag hör allt oftare att barn ammar. "Mitt barn vill amma flera gånger varje natt..." Jag tycker det borde vara mamman som ammar, medan barnet ammas alt. äter eller diar (fast diar låter mer som något djur gör).

Hörde häromdagen en journalist på Sveriges Radio säga följande: "Barnet ammade sin mamma..." Självklart förstår jag att det var barnet som åt - men jag hajade till en aning när jag hörde detta. Ibland kan det uppstå förvirring. Säger man "Kalle ammade i sex månader" så förstår ju var och en att Kalle är ett barn. Men säger man "Lisa ammade i sex månader" så uppstår frågan om man talar om modern eller barnet.

Vi har haft uppe frågan och sagt ungefär det som Språkrådet sammanfattar i följande text:

"Man kan säga "barnet ammar".
Verbet dia betydde ursprungligen bara 'få di'. Men det kom ganska snart att även användas om att 'ge di'. Denna dubbla betydelse hos dia är allmänt accepterad. Eftersom dia nästan enbart används om djur ställer den sällan till med några tolkningsproblem. Jämför följande satser: "Kalvarna diar fortfarande", "Kattmamman låg i solen och diade sina ungar".

Verbet amma däremot betyder enligt ordböckerna bara 'ge di'. Men som vi vet så används det också om det som barnet gör. Ordboksredaktörer och språkvårdare accepterar inte detta lika lätt som den dubbla betydelsen hos dia. Anledningen är säkerligen att amma nästan enbart används om människor. Här kan det lättare uppstå förvirring. "Hanna ammar fortfarande". Är det mamman eller barnet som är Hanna? "Min flicka ammade bara en månad". Menar man att flickan som barn inte ammades mer än en månad eller var det som vuxen, som mor, som hon inte gav sitt barn di mer än en månad? Men för det mesta är det inget problem och det är därför språkbruket har uppstått. Vi bör acceptera amma."


Att - försvinner infinitivmärket att?



Jag störs väldigt mycket av ett ord som ofta INTE finns där det borde finnas. Ordet är att. "Jag kommer få" istället för "jag kommer att få". Ni har kanske haft min fråga uppe tidigare men nu har detta bruk spridit sig även till "seriösa" texter. Hur kan det bli så - förekommer inte uppsatsskrivning med påföljande rättelser längre? Mvh från en Surgubbe

Att infinitivmärket att lever farligt har vi uppmärksammat flera gånger. Nedan finns en länk till det program där vi diskuterat detta.


Att - och istället för att


Visst är det väldigt vanligt att man använder och istället för att. Det beror väl möjligen på att båda orden oftast uttalas å när man talar? Till exempel: "Det ska bli skönt och åka på semester", "Det var roligt och höra".


Av/utav


När ska man använda av och när ska man använda utav?

Det vanligaste är att man alltid använder av, åtminstone i skriftspråk. Utav antyder en talspråkligare stil. Utav kan alltid bytas ut mot av, men inte tvärtom. Av kan nämligen användas både som adverb och preposition, medan utav bara fungerar som preposition. Därför går båda bra som prepositioner, som i "jag visste vad jag gjorde trots påverkan av/utav såna här sömntabletter". Men när av är adverb, som i "ta av till höger" går utav inte att sätta in i stället.

Historiskt har utav bildats som en förlängning av av. Andra prepositioner som förlängts med ut- är uti, utur och utifrån.


Denna/detta


Min uppländska flickvän påpekar att jag ofta använder detta istället för 'det', t.ex. "Jag förstår detta", "Detta var spännande" o.s.v. Hon menar att det är ett västsvenskt dialektalt drag som Fredrik Lindström har använt som exempel i sin dialektserie. Jag är uppvuxen strax norr om Göteborg. Själv har jag aldrig lagt märke till detta(!) men undrar egentligen bara om hon har rätt, att det är ett västsvenskt drag. Betydelsemässigt ser jag ingen skillnad utan ser det som utbytbara pronomen.

Den sydsvenska grammatiska egenheten att säga "göra på detta sättet" i stället för standardsvenskans "göra på det här sättet" har vi talat om flera gånger och skrivit om i vår bok "Språket" (svenska folkets frågor till programmet). Nedan följer texten ur boken.

Särskilt om man kommer från södra eller västra Sverige kan man säga denna eller detta. Det är det vanliga sättet att uttrycka sig på på flera av götamålen. Astrid Lindgrens rumpnissar talar götamål: "Voffor gör di på detta viset?" Man anger bestämdhet två gånger: detta och viset.

Kort sagt: I Götaland är det vanligt att säga denna bilen och detta programmet, i Svealand och Norrland är det vanligt att säga den här bilen och det här programmet. Konstigare än så är det inte och i båda fallen har vi dubbel markering av bestämdhet. De mer formella varianterna denna bil och detta program förekommer sällan i tal utan hör mera till skriftspråket, till och med det formella skriftspråket.

Många av oss i södra Sverige har svårt att förstå att vi inte ska få använda våra demonstrativa pronomen denna, detta, dessa i tal. Och det är inte bara i gatuspråket de här formerna finns. I kyrkan talar prästen om vad som gäller i "detta livet", och i skolan säger läraren att vi måste göra "denna läxan", och hemma säger mamma att du måste äta upp "dessa smörgåsarna". Det är så man lär sig att använda demonstrativa pronomen, även om mönstren strider mot vad det står i en del grammatikböcker."


Gravid - dräktig


Gravid huggorm? Börjar vi tappa bort ord och termer som gäller i förhållandet till djur? Jag såg ett naturprogram där man hittat en mycket ovanlig ekorre och visade den med en nöt i tassen. Bilden beledsagades av följande kommentar: "Här ser vi den med en nöt i handen". I ett annat naturprogram handlade det om huggormar. En huggormshona infångades och det demonstrerades hur kroppens form visade att hon snart skulle få avkomma. Programledaren kommenterade: "Här syns det tydligt att hon är gravid." Själv är jag uppvuxen på en bondgård i Norrland. Där var det mycket viktigt att, när man talade om djur, använda ord som: para sig, betäckas, dräktig, kalva, föla, valpa, självdö, slakta, utfordras, och så vidare. Är dessa språkkunskaper på väg att försvinna?

Det lite sorgliga svaret på frågan är: ja, orden är på väg att försvinna ur det allmänna språkbruket. För 150 år sedan hade nästan alla svenskar daglig naturlig kontakt med landsbygd och jordbruk. Vi lärde oss tidigt alla de termer som behövdes inom just de områdena. Ännu för 50 eller 60 år sedan hade många svenskar en direkt länk till landsbygden och jordbruket.

Den stora förändringen i våra liv och uppväxtvillkor sedan dess, med industrialisering och urbanisering, har förstås satt spår i vårt ordförråd - det vore konstigt annars. Idag är inte alla barn tvärsäkra på vilka däggdjur som har tass, klöv, hov eller hand, och de måste få berättat för sig att djur är dräktiga och inte gravida. Kort sagt: livet förändras och därmed ordförrådet.

Det är däremot ett rimligt krav att de som arbetar med specialprogram om djur och natur ska känna till de etablerade uttrycken. Huggormar blir inte gravida!


Flickor


Efter att jag flyttade från Sverige 1996 börjar jag nu lägga märke till att alla substantiv som slutar på -a i svenskan och som enligt regeln borde bli till -or numera nästan alltid uttalas -er av de flesta svenskar. Jag lyssnar ofta på webbradio och hör nästan uteslutande ord som 'mammER' och 'pappER' , 'kollegER' och 'människER'. Är det en tillfällighet att jag lägger märke till detta just nu eller har det skett en förändring det senaste decenniet? Ärligt talat kommer jag inte ihåg exakt hur jag uttalade dessa ord medan jag bodde i Sverige men nu stör jag mig på denna märkliga vokalharmonisering, eller vad man ska kalla den.

Din fråga har vi haft uppe många gånger och då brukar det, bland annat, sägas att skriftspråk och talspråk är två olika saker.

Svenska stavningsregler är sedan drygt hundra år desamma över hela landet, praktiskt och bra, men svenskt uttal har i alla tider varierat. Det finns inga skäl att motarbeta urgamla regionala uttal som 'flicker' och 'skater'. De som använder argument "det stavas ju så" glömmer nog bort att talet kom före skriften...

Om du tycker att du hör -er-uttal oftare nu för tiden, kan det bero på att icke-manusbundet tal blivit allt vanligare i radio och tv. En annan, motsatt, utveckling är ju att skriftspråket påverkar talet allt mer.


Foge-s


Jag och mina kollegor fastnade i en språkdiskussion om när -s ska vara med och inte. Vad är rätt, tidbegränsad eller tidsbegränsad? Jag skulle vilja ha tidsbegränsad, men kan inte motivera annat än att det flyter bättre. Övertidsersättning, ja då måste -s vara med, det var vi alla överens om. Men heter det bygglovshandläggare eller bygglovhandläggare. Heter det bygglovansökan eller bygglovsansökan?

Foge-s eller inte i sammansatta ord är ett kärt trätoämne som vi har uppe då och då, länkar till två av programmen finner du nedan. Huvudregeln kan man säga är: följ din språkkänsla! Och eftersom inte alla har samma språkkänsla, blir det förstås diskussioner.

Men man kan också få god vägledning av SAOL, Svenska akademins ordlista, som ger besked om sammansättningar, se länken nedan. Slår man på ordet tid, med dess sammansättningar, finner man att foge-s alltid är med, med ett par undantag: 'tidrymd' och 'tidplan' som förekommer jämte 'tidsrymd' och 'tidsplan'. För andra ord kan det variera, till exempel dag har flera sammansättningar både med och utan foge-s.

För din bygglovsfråga finns dock en fast regel: sammansatta ord (där första ledet i sig är en sammansättning) som sedan bildar en ny sammansättning ska alltid ha foge-s som i bygglovshandläggare. Ett undantag är Svenska fotbollförbundet.


Glad över/åt


Jag och en närstående person som ofta utser sig till språkpolis är lite oense om följande: Kan man vara glad över någonting eller är man glad åt någonting?

Då och då talar vi i programmet om prepositioner och då brukar det, bland annat sägas, att det är ett vanligt område för osämja eller diskussion och att det är alldeles naturligt att nio miljoner svensktalande inte kan vara helt överens om val av preposition. Jag är säker på att glad över är det allra vanligaste, men söker du på nätet, får du över 32 000 träffar på glad åt. Om det är ditt val är du alltså i stort sällskap, så stort att jag inte tror att någon språkvårdare skulle säga att det är "fel", kanske bara mindre vanligt, eller dialektalt.


Ju - desto


Skulle bli jätteglad om ni kan reda ut hur man egentligen ska använda orden ju och desto. Orden används ju ofta men aldrig riktigt i någon bestämd ordning eller följd. Är det skillnad mellan att säga "ju förr ju bättre" och "ju förr desto bättre"?

Frågan finns med i vår bok Språket (en samling lyssnarfrågor från programmet) och där står det så här:

De flesta av oss har nog lärt oss använda ju och desto helt automatiskt. Utan att behöva fundera på saken har vi tillägnat oss det svenska mönstret. Grundmeningen kan se ut så här: "Ju mer du läser, desto bättre betyg får du". Två handlingar står i en relation till varandra. Ju-satsen anger förutsättningen och desto-satsen resultatet. Man kan vända på meningen och slopa desto: "Du får bättre betyg, ju mer du läser". Vi kan också säga ju - ju: "Ju mer du läser, ju bättre betyg får du". Ju - ju är en vardagligare variant av ju - desto.

 
Knappt/nästan


Jag hörde i Ekonomiekot på tv att Eriksson överträffade förväntningarna och gjorde en vinst på knappt 4 milj. kr. För mej låter det negativt med knappt, det borde vara nästan eller nära. Det var ju ett bra resultat.

Jag hör ofta ordet knappt där jag tycker man skulle säga nästan. Knappt har ju en lite negativ klang. Jag har hört det i kombinationen "vinsten i företaget har stigit i jämfört med tidigare år till knappt 200 000 kronor" eller "det kom glädjande mycket publik, den uppgick till knappt 1000 personer". Det verkar som om knappt används i alla sammanhang och nästan mera sällan.

Jag hörde att knappt 250 000 hade omkommit i tsunamin. Sagt av producenten! Jag hajar till varje gång jag hör detta felaktiga bruk av knappt i stället för nästan.

För dessa brevskrivare betyder knappt och nästan inte samma sak. Det de båda orden har gemensamt är betydelsen 'inte fullt'. Det som skiljer dem åt är att knappt dessutom har betydelsen 'mindre än förväntat' medan nästan snarare är neutralt vad det gäller personlig inställning. Det som har hänt nu är att den här tilläggsbetydelsen hos knappt har försvunnit hos den yngre generationen språkbrukare. För de äldre låter naturligtvis "knappt 250 000 dog i tsunamin" mycket konstigt. Det verkar som om talaren hade önskat sig fler döda.


Likväl/likaväl


Allt oftare både hör man i radio och läser i tidningar en, såvitt jag förstår, sammanblandning av orden likväl och lika väl. Till exempel "i sorg likväl som i glädje" så heter det väl inte. Eller kommer det att heta så i framtiden? Ska vi acceptera detta?


Mot


Jag lyssnar förtjust på ert program och noterade i ett program att en krönikör (Cissi tror jag hon heter) använde sig av det nya sättet att uttrycka sig när man vill tala om vad man sysslar med: "Hon vänder sig mot unga läsare". Jag är övertygad om att hon vänder sig 'till' unga läsare med sina krönikor i Metro. Allt oftare hör jag personer som arbetar MOT förbättring av ditten och datten och jag förstår av sammanhanget att det gör de inte alls. De arbetar FÖR det de beskriver. Om jag skulle vara aktiv inom någon ideell förening som vill att barn och ungdomar ska undvika droger, skulle jag då arbeta MOT drogfria ungdomar och därmed FÖR att de knarkar? Hmm. Jag kommer att tänka på den gamla hassansketchen "för eller mot fett hår". Det är inte lätt det där. Kan det vara någon märklig översättning av 'towards', som jag antar att man rör sig i riktning mot någonting? För det är ju inte 'against' som engelsspråkiga använder i liknande sammanhang. Hur som helst är detta något som stör mig, eftersom det är alltför många som har som yrke att skriva och tala för allmänheten som använder sig av detta mot. Detta vill jag kämpa mot!


Partinamn


Förr stavades partinamn med liten bokstav i början men nu verkar det vara med stor, hur ska det vara?


Prata/tala


Hur kommer det sig att det blir allt vanligare att använda prata istället för tala?

Jag hör och läser ofta att människor pratar olika språk. Stoppa barnspråket i våra medier!

Prata har verkligen ersatt tala som det vanligaste verbet i en mängd sammanhang., och det har gått snabbt. Det var inte så många år sedan ett uttryck som prata italienska lät konstigt – och kanske barnsligt. I de vardagliga texter vi hittar på nätet är uttrycket prata svenska idag nästan lika vanligt som tala svenska. Vi hittar prata också i neutrala texter från myndigheter. Hur vi reagerar på ordet, beror på hur gamla vi är.

I en undersökning av hundratalet gymnasieelever som diskuterade musik visade det sig att verbet tala bara användes i fasta fraser som ärligt talat och hört talas om. När de talade om den muntliga kommunikationen hette det pratar, pratade, pratat. I dagstidningstext är tala i dag dubbelt så vanligt som prata, men för 30 år sedan var det tio gånger så vanligt. Det är inte så svårt att lista ut vart språket är på väg – eller vart vi är på väg med vårt språk.



Presens particip plus -s "gåendes"


Hur kommer det sig att man ofta lägger ett -s till presens particip?
Till exempel: Där kommer han kånkandes på sin väska eller gåendes, springandes, körandes, visslandes m.m. Fyller det någon funktion? Andra presens particip använder vi ju ofta som bl. a. adjektiv (en skrattande polis, några väntande kunder) men ibland har jag läst "han kom springandes" eller "hon sprang gråtandes därifrån". Men vi kan väl lika gärna säga "han kom springande" och "hon sprang gråtande därifrån"?



Prova/pröva                    



Jobbar som copywriter och vår formgivare håller på att få spader på användningen av pröva och prova. Kan ni bestämma vilket ord vi ska använda? Eller måste vi pröva... eh... prova oss fram?

I vår bok Språket (en sammling frågor ur programmet) gällde en fråga just valet av prova/pröva. Nedan följer texten ur den boken.

"Vi behöver båda de här orden och valet är inte helt fritt. Tumregeln lyder: man provar grejer men prövar aktiviteter. Det betyder att man provar byxor i affären men prövar att paddla kajak.

Ibland kan man befinna sig i ett gränsland: provar man att skriva ett brev för att förklara sig, eller prövar man på att skriva ett brev? Det kan vara svårt att avgöra om vi talar om ett fenomen eller en aktivitet, och vi kan välja att betrakta en aktivitet som ett fenomen. Ibland kan det vara klokt att inte grubbla för mycket på saken. För det mesta är det spontana valet bäst.


Självmord - ta eller begå


Nästan alla mina vänner säger ta självmord när de förstås menar 'ta livet av sig' eller 'begå självmord'. Jag är 24 år gammal och jag undrar om det här är en generationsfråga eller om det är ett fel som har gjorts sedan länge. Det är ett av få språkliga fadäser som faktiskt irriterar mig och jag har börjat säga att jag ska "begå körkort" som hämnd mot mina vänner.

Frågan har tagits upp i vår bok Språket (en samling frågor från programmet) och där står det så här:

Ta självmord betraktas fortfarande som ungdomsspråk, men ungdomar blir äldre och det är fullt möjligt att uttrycket kommer att ta sig in i allmänspråket. Man kan jämföra med ta beslut som ofta ersätter det äldre fatta beslut. Utan att någon fattat beslut om det, har ta beslut blivit det vanligaste uttrycket.

Ta har helt enkelt fått en utökad roll som funktionsverb. Det kan då ersätta äldre funktionsverb som fatta, begå, vidta (åtgärder). Verben fatta och begå har inte någon egen betydelse i fraserna fatta beslut och begå självmord. Deras uppgift är kort och gott att göra uttrycken till verbfraser.

Varför retar sig så många på ta självmord men nästan ingen på ta beslut? Gissningsvis för att det är vuxna som säger ta beslut men ungdomar som säger ta självmord.


Stavningsreform


Jag undrar när den senaste stavningsreformen infördes i Sverige, hur den mottogs och vad den gick ut på?

1906 genomfördes den och nedan kan du lyssna på programmet där den diskuteras.


Var/vart


Man skriver eller säger inte "var är du på väg". Igår läste jag i Upsala Nya följande: "En bra plats att skriva på, säger författaren som annars menar att han inte är så kinkig med vart han arbetar." Den journalisten är inte ensam om att blanda ihop var och vart. Tyvärr tycks det bli allt vanligare att säga/skriva vart när man menar 'var'. "Vart är boken?", "Vart ligger det?" etc. Språket är föränderligt, och bör vara det. Men lika fullt stöter det mig. Har ni också noterat att vart allt oftare används istället för 'var'? Finns det rätt och fel i den här frågan?

Det finns rätt och fel i denna fråga - och det finns en snabb utvekcling åt "fel" håll!



Vart/blev



Jag förstår inte användningen av ordet vart istället för 'blev' som jag tycker att jag ofta hör. Exempel på användning kan vara "det vart bra" eller "jag vart bjuden på lunch". Ursprungligen kommer jag från Uppsala och jag tror att jag förknippar det med någon slags uppländska eller norduppländska. Är det dialektalt eller finns det någon förklaring utifrån verbet vara?



Även fast/om, fast än


Hur använder man även? Jag har hört även fast flera gånger men tycker att det borde vara även om eller fast än? Är det någon betydelseskillnad?

I en tidning träffar jag på följande fenomen. Är det möjligen felaktigt? ”Regimerna måste bestraffas även fast de är ekonomiskt fördelaktiga” och ”även fast hennes ledning tycker…”. Jag känner mig inte hemma med det, även fast jag är tolerant. Ska jag godta det?

Detta är ett nytt utryck som vunnit terräng under senare år. Det är svårt att förstå varför även fast verkar tränga undan även om. Möjligen är osäkerheten i användningen av om en förklaring.  Om det är så att om numera tydligare markerar osäkerhet, så skulle vi på sikt kunna få en variation mellan även om som uttryck för något osäkert eller till och med overkligt och även fast som uttryck för vad som är för handen.

Vi skulle då, å ena sidan, säga ”Även om jag mot all förmodan skulle bli bjuden, så kommer jag att tacka nej”. Här uttrycker bisatsen något föga troligt. å andra sidan skulle vi säga ”Även fast de flesta har tackat nej till festen, så tänker jag ändå gå”. Det skulle då betyda att även fast har en användning som liknar trots att och fastän, och det mesta tyder på att det är så det håller på att bli.

Kort sagt: även om framför det hypotetiska, även fast framför det verkliga. Nu bör vi väl lägga till att även fast ännu inte betraktas som standardspråk, även fast man hittar en del exempel i dagens tidningstext.


Ännu/fortfarande


Jag gick i skolan på 40-talet och vi fick lära oss att skilja på fortfarande och ännu, men mycket ofta ser och hör man i dagstidningar, såväl som i radio och tv, följande exempel: "polisen har fortfarande inga spår efter förövarna". Borde det inte vara ännu där?

Ja, frågan är vad man fick lära sig på 40-talet. Att döma av detta brev och en del andra, så har det funnits en princip som säger att fortfarande inte ska kombineras med negation. Vi har inte lyckats hitta denna norm i dagens eller gårdagens språkvårdslitteratur eller i ordböckerna.

För det första kan vi notera att ännu ofta kombineras med negation. Man kan säga "Hon har ännu inte flyttat till Malmö", men man kan också säga "Hon bor ännu kvar i Örebro". Samma möjligheter har fortfarande. Man kan säga såväl "Hon har fortfarande inte flyttat till Malmö" och "Hon bor fortfarande kvar i Örebro". Det vanliga är att ännu kombineras med negation och att fortfarande inte gör det. Men varför ska man göra en tendens till ett krav, det verkar dumt.

Dessutom finns det en intressant betydelseskillnad mellan ännu och fortfarande i negerad sats och den betydelseskillnaden skall vi väl snarare vårda en förbjuda. Om man säger "Polisen har ännu inga spår efter förövarna", så ligger det nära till hands att tro att polisen snart kommer att ha det. I meningen "Polisen har fortfarande inga spår efter förövarna", så ligger det mer av kritik i påståendet, (trots att man haft tid på sig). Tjugo år efter Palmemordet torde fortfarande vara ett bättre val i följande mening än ännu: "Palmeutredningen har fortfarande inga säkra spår efter mördaren".


Ännu/ändå



Ska man säga ännu värre eller ändå värre. P-O Enqvist använder den senare varianten i "Ett annat liv", vilket har bidragit till min förvirring. Jag vore tacksam om ni kan reda ut detta.

Ni talade i programmet om en ”ordbok som kunde blivit tjockare ändå”. Jag tillåter mig att tro att ni menade att boken kunde blivit "ännu tjockare". Skillnaden mellan ännu och ändå förefaller att suddas ut. Om det tycker jag inte. Språkpolis men framför allt språkälskare.

Ända sedan medeltiden har vi haft två ord för att ange ökad grad: boken är ännu tjockare är rätt, men det är också boken är ändå tjockare. Vilket ord vi tar till varierar från person till person och mellan olika delar av landet, men ännu är 40 gånger vanligare än ändå. Vad som kanske krånglar till diskussionen om dessa ord är att de har ytterligare varsin betydelse. Ännu kan betyda 'fortfarande', och ändå kan betyda ’trots det’. Men dubbeltydighet är ju inte unikt för detta ordpar.